bloglovin -
bloglovin

stuck in reverse

Jag vet inte var jag ska börja. Jag mår så dåligt att det inte ens går att beskriva. Har aldrig varit en sådan som tycker om att skriva ner mina känslor och få folk att känna sympati. Håller alltid allt inuti mig istället vilket gör att jag bara mer och mer brister innifrån. Jag vet inte vad jag håller på med. Känner inte alls igen mig själv längre. De senaste veckorna har jag haft så svårt att somna på grund av alla dessa tankar som snurrar omkring i huvudet. Jag måste ta tag i mig själv och mitt liv nu. Har aldrig känt en sån här dödslängtan förut. Att allt detta helvete kan ta slut på bara några sekunder är en lättnad ibland. Att få slippa alla problem.
Ingen skulle bry sig i alla fall.

Det känns bara så hopplöst. Hur mycket man än försöker så går det inte. Man är fast som i en fälla. Känner ingen som helst livsglädje längre och denna depression tar över mig totalt. Tårarna blir bara fler och fler och sakta men säkert är det som om något gnager i mig. Det tär på mig något förargligt. Vissa dagar är bra, då jag kan le och skratta och bara njuta av allt. Sen har vi dessa dagar då jag bara vill gömma mig någonstans och aldrig komma fram igen. För att slippa undan allt bekymmer. Alla onda cirklar.

Men då igen. Att veta att det går att få hjälp med allt detta ger mig lite hopp för livet i alla fall. Jag ska nog börja prata med en psykolog. Behöver komma in på andra spår och tankar. Behöver känna lycka till livet. Behöver kunna gå omkring glad utan någon specifik anledning. Jag behöver helt enkelt må bra. Igen.



Må vara den vackraste låten någonsin. Gråter varje gång jag hör den.

RSS 2.0